Det gör ont
Jag är inte värd dessa ord

Idag behöver jag all kraft jag kan få
för idag är det återigen dags att krossa hans hjärta
Men jag behöver göra detta för min egen skull,
jag har haft en sådan ångest över detta att jag inte kan förklara med ord

Jag måste sluta göra illa mig själv,
någon gång så är det min tur att må bra

Det blöder i mitt hjärta
Jag är krossad
Ensam

Jag orkar inte mer

Nej, ibland orkar man bara inte fokusera
Ibland försöker jag sluta tänka
Jag orkar bara inte

Jag är anonym för att inte vill att någon ska veta
Jag är anonym eftersom jag vill vara svävande
Jag är anonym

Ibland så sätter jag mig ner och tar djupa andetag,
för att se så att jag verkligen finns

I allt detta har jag tappat bort mig själv,
och jag har svårt att hitta tillbaka, ibland vill jag inte ens hitta tillbaka

Ibland anser jag att jag inte är värd att hitta tillbaka,
jag kan lika gärna bara glömmas bort
Vem är jag att bestämma om världen ska mig minnas?

Då var det ute i luften
En sten som jag flyttat undan
Dock en ny sten som tagit dess plats



Snälla.
Låt mig gå
Det är bäst för oss båda två

Idag kommer jag ta första steget mot mitt nya liv,
Jag känner ingen glädje utan mest sorg.
Det kommer göra så ont i mig,
Att sätta denna kniv mot ditt hjärta
Är nog det mest smärtsamma jag någonsin gjort
Med en klump i magen skall jag snart bege mig hemåt med detta besked.
För det är dags nu, att släppa taget
Och ta första steget mot mitt nya liv

Jag kan höra sorgen i din röst
Jag vill försöka hjälpa dig, låt mig vara din tröst

Hur ska jag orka stå kvar när din värld faller?

Thousands of smiles to save us
Thousands of thoughts to make it good
Thousands of dreams to make it
Thousands of words to make it work

But only one step wrong could break us 

Det finns ingen som förtjänar att gå igenom det som du gjort,
och främst inte du

Du, som är den mest omtänksamma, fina och mest generösa människa jag känner.
Du förtjänar inte detta!
Du ska inte behöva bära all denna tyngd ensam.

Jag kan bära dina tyngder.

Jag inser att känslorna inte är densamma, nu sex år senare.
Att vi vuxit ifrån varandra och våra värderingar inte alls är på samma nivå längre

Jag lever i en lögn. En lögn som bara skadar oss båda.
Det är dags att inse att detta måste få ett slut


Jag är rädd för hur du ska ta det, du ser en framtid tillsammans med mig
Du har byggt upp hela ditt liv runt om mig, och jag kommer rasera alla dina murar
Detta kommer innebära en extremt stor förändring för oss båda
Men det är dags nu

Det är dags att hitta ett tillfälle att släppa denna bomb
Det är dags nu
Det är dags att börja om

Men hur ska man hitta den rätta tidpunkten att berätta att känslorna har svalnat?
Hur ska man hitta orden som kommer att krossa dina drömmar?
Hur ska man orka stå kvar när din värld faller?

Hans hårda ord bara växer i hennes huvud och hon börjar döma sig själv. Misslyckad är vad hon är.
Det är inte bara hennes handlingar som misslyckats utan hela hon har utvecklats till ett misstag.
Tårar som rinner, ångest och panik utbryter och där sitter hon, en ensam människa som inte vet hur hon ska hantera situationen.
Hon skäms över sig själv, hon trodde hon kommit över denna känsla tidigare. Detta självhat som hon kämpat mot i flera år tidigare som nu var påväg tillbaka. Hennes ångest och panik är övermäktig och hon väljer den enda utväg hon kan, en nagelsax mot huden. Hon känner igen smärtan trots att det var många år sedan sist. Hennes ångest börjar smått att avta och paniken dämpar sig. Men skammen finns kvar där.
Hon skäms över att hon inte är starkare än så, hon skäms över sitt självskadebeteende, hon skäms över sig själv. Men främst skäms hon över sina känslor. Känslorna som numer infunnit sig i hennes inre, de mörka känslorna hon trodde hon blivit av med. Detta gör att hon även skäms över att be om hjälp, detta kommer bli en lång och ensam kamp.

Hon stänger av duschen men sitter kvar en stund tills lugnet infunnit sig. Sedan tar hon ett djupt andetag, reser sig upp och ställer sig på mattan utanför duschen. Hon undviker ögonkontakt med spegelbilden för hon vet att den kommer försöka övertala henne att söka hjälp, men hon vill inte, skammen är för stor. Hon är nu återigen tillbaka i botten, ensam.

Hon går mot duschen med långsamma steg, hennes huvud håller på att sprängas och det känns som att hon vilken sekund som helst kommer falla mot golvet. Väl inne i duschen sätter hon sig ner med benen tätt intill sin kropp och låter vattnet värma sin hud. Värmen håller på att kväva henne och hon känner att hon börjar hyperventilera, en kort stund känner hon att det gör henne gott. Men hon väljer sedan att låta vattnet värma hennes fötter istället. Här inne i duschen känner hon sig trygg, här inne i duschen trivs hon, här är hon sig själv och har inga dömande blickar på sig, här i duschen kan hon bestämma över sig själv.

Tankarna fylls i hennes huvud i takt med att hennes kropp värms upp av vattnet. Tankarna blir för intensiva, det blir alldeles för många tankar på samma gång och hennes ögon tåras. Hon känner att hon börjar andas tyngre, hjärtat slår snabbare och paniken börjar infinna sig. För att dämpa sin ångest försöker hon dränka sina tankar genom att låta vattnet komma rakt ovanför.. men det hjälper inte och ångesten bara växer sig starkare.

Det är försent att rädda känslan
den har slagit sig till ro
döm mig inte snälla

Låt älvorna leka vid haven
Låt vindarna sjunga en sång
Låt gräset dansa på ängen
Låt glädjen spira natten lång

Låt änglarna leka i vinden
Låt skogarna slå sig till ro
Låt dropparna smeka på kinden
Låt barnen behålla sin tro

I think we both know that our life is broken,
I think we both feel we're fallin apart
In fact we have left our relationship unspoken
in fact we both have broken hearts

Om du bara kunde förstå
att mina känslor inte är densamma
att mina tankar har bytt väg
att jag är vilse i mig själv
att jag har fastnat i ett vägskäl

Jag vill inte höra dina ursäkter
jag vill inte ge dig mer tid
det är ju så lätt att bara skjuta allting framför sig,
precis som vi gör nu.
du måste lyssna på mig och förstå det jag säger
du måste även vilja göra saker annorlunda
jag vill verkligen rädda oss,
men jag vet inte om det redan är försent..

To take a deep breath, this might be your last

Lämna mig inte